Köksrubin

 

Efter ca tjugo år var det dags att börja fundera på kylskåpsbyte på Söderlid. Det kändes lite osäkert om det skulle läcka vatten när vi inte är på plats, för ibland var det lite blött inuti skåpet. Egentligen hade jag väl tänkt göra det till nästa sommar men tyckte att det var en bra idé att gå och titta vad som fanns när det råkade vara en kampanjdag i augusti när jag hade några timmar över i Mariehamn.

 

Det gamla kylskåpet var vitt, kanske 160 cm högt med kyl nere och ett separat frysfack upptill. Inte särskilt praktiskt med maten vid golvet och frysfacket på bästa höjd. När jag tittade på ny ville jag gärna ha riktig frys, men inte alltför stor, men de flesta enklare modeller såg ut precis som vårt gamla och det ville jag ju inte ha. Bland alla vita fick jag syn på ett klarrött kylskåp och blev kär. Efter det kunde jag inte hitta något annat skåp som föll mig i smaken, så det var bara att bestämma sig. 

 

Det röda kylskåpet ingick naturligtvis inte i kampanjen, men snälla butiken gav motsvarande rabatt och nu är det levererat till Söderlid och lyser upp köket. Kyl uppe och frys nere och det ska bli trevligt med riktig frys. Med det gamla kylskåpet fick det plats med mikro ovanför, men nu när kylskåpet är högre har mikron blivit "över". Behöver överväga om den behövs och i så fall hitta en ny plats, tyvärr är modellen rätt bred och därmed svår att placera när utrymmet är begränsat.

Köket är ju väldigt mycket blått, både ljus- och mellanblått på väggarna och mörkare blått i rumsdelande köpmansdisken. Får hoppas att det röda kylskåpet piggar upp och ger lite liv till det blåa köket. Lite röda detaljer finns det sen tidigare i den målade båtbården runt rummet på väggen ovanför panelen, så de får duga som sällskap till det röda.

Möbeltrolleri

 

Det är konstigt att hitta möbler som någon har kasserat och bli förtjust i dem trots allt och med en vision om deras potential om man gör om dem. Resultatet blir personligt och det är som trollerikonst. För drygt fem år sen hittade jag en nersutten soffa på soptippens "ta om du vill ha"-rum och gillade formen på den och är kär i den sen omvandlingen, se närmare bilden längst ner i detta inlägg.

 

I år hamnade vi på Lions första maj loppis på Torggatan i Mariehamn och bland alla kasserade möbler hittade jag denna fåtölj, som då var mycket nersutten och sliten men dess form tilltalade mig. Gillade den höga men rätt smidiga ryggen mot den tjocka sitsen långt ner och med lätta träarmstöd. Se bilden "före" här lite längre ner, ingen rolig syn. Mycket riktigt kom jag hem med den i hopp om att den skulle bli min nästa möbelomvandling och så här fin blev den efter helrenovering.

 

Tapetseraren såg till att fixa innanmätet och Ann Granlund på SALT i Mariehamn tryckte sitt mönster krusbär på tyget, som tapetseraren sen fixade på plats. Den läckra fåtöljen ska ha sin plats i flickornas rum på Söderlids övervåning och vi kommer att tävla om att sitta i den, för den är riktigt skön att sitta i nu efter renoveringen. Jag förstod att det var rätt mycket jobb att få den i skick.

 

 

Här det fina mönstret mer i detalj. Färgställningen passande till de apelsingula väggarna och övriga färgerna i rummet. Den här färgställningen hade ett glasunderlägg i samma mönster på vårt vardagsrumsbord och när jag upptäckte det förstod jag att det skulle bli bra kombination till stolen.

 

 

Så här var alltså stolen när jag köpte den, vet inte egentligen varför jag fastnade för den mitt bland alla möbler som var samlade på gatan, men nu är jag glad för att jag gjorde det. Tapetseraren log och sa att det kanske blir fler upphittade möbler framöver. Nu vet jag ju att han kan trolla.

 

 

Så här ser soffan ut, den som var första omvandlingen från soptippen. Den står i vardagsrummet bredvid rummet med den nya fåtöljen. Även här Ann Granlunds krusbärsmönster men i större format och annan färgställning. Bakom på väggen syns Anns fina tryck med fårhuvuden, som från början användes som draperi i vår gamla stuga, men numera är spänt på ram.

 

 

Kuddar på vift

 

Nu har de i somras utställda tulpankuddarna fått fötter, vingar eller kanske simfötter när de åkt över vatten. Det är ju inte så konstigt att de hamnar på andra sidan vattnet åt ena eller andra hållet om man utgår från Åland. Den här ljuslila varianten har sitt nya hem i Tammerfors.

 

Den mörkare kommer att hamna i Helsingfors och bosätta sig där.

 

 

Den här för mig ovanliga tulpanen i enbart vitt ska ännu längre bort till USA. Med andra ord har årets tulpanlager sinat så att bara en kudde kvarstår i letandet av nytt hem.  

 

Eftersom tulpaner är mina favoritblommor kommer jag inte kunna motstå att göra dem, det lär säkert bli någon variant av tulpaner även denna vinter efter nyår när den riktiga tulpansäsongen är i gång som bäst. Det blir sen en senare fråga vad det blir för produkter, kuddar, inramade bilder eller kanske något annat, kan bli dags att förnya sig. Just nu är det höstlöv i programmet ett tag till innan julproduktionen kommer i gång även om jag börjat smida lite planer redan... 

 

Höstlöv

 

Jag som älskar höstfärger väntar på dem i träden även om den varma sommarlika hösten har varit skön på sitt sätt. När längtan blev för stor blev det ett lönnlöv på en kudde i rostfärgat linne. Här på fotot blir tyvärr färgerna för blå men ger kanske en idé om hur det blev.

 

Lövet är ca 20 x 20cm i storlek. Till att börja med är det tovat med olika nyanser och lite fårockar. 

 

Sen är det broderat både runt hela lövet och bladnerverna på bladet samt ett skaft. På några delar är det även broderat med fria stygn på själva bladet.

 

 

Lite små pärlor har kommit till längs de långa bladnerverna och några olika små pärlor  här och där på bladet. Just nu ser det ut att bli en kudde i storlek 40 x 40cm utan ram i annan nyans, vilket har kanske varit mer kännetecknande för mina kuddar. Men funderar på att göra bakstycket i annan nyans i stället, alltid nåt. Välkommen höst...

Tove 100

 

 

Det har knappast undgått någon att det i år är 100 års jubileum från Tove Janssons födelse och att jag och delar av familjen är rätt mumingalna. Besöket på utställningen med Tove Janssons bildkonst på Ateneum i Helsingfors för snart tre veckor sedan uppfyllde förväntningarna med råge, bortsett från att det var för mycket folk. Gissar jag rätt kommer jag säkert att visa något muminaktigt som följde med från Helsingfors här senare. Jag var i en riktig Mumin bubbla under besöket.

 

Hörde min syster berätta för ett tag sedan att hon hade varit på en auktion i Helsingfors där det bl a sålts vår barndoms muminfigurer som samlarobjekt. Efter det kände jag att det var dags att plocka fram dem från gömmorna och har nu tänkt ersätta keramikmuggarna i lilla vitrinskåpet i vardagsrummet med muminfigurer så här passande när det är jubileumsår.

 

Dessa figurer tillverkades av Ateljé Fauni i Helsingfors på 50- och 60-talet. Materialet är trä, skinn, textil och fuskpäls. Vi lekte väldigt mycket med dem och därför är mina mumin inga fina samlarobjekt. Det har trillat bort lite skinnfötter, händer och materialet har torkat. Man kan se att de använts och vi hade kul med dem. Jag tror att de blev lite lagade och limmade redan då och lite mer lim behövs nu för att göra dem i bästa skick det går, fast jag kan tycka att det är lite charmigt att det syns att de använts. Får visa resultatet i vitrinen när de hittat sig dit nylagade så långt det går. En del av skavankerna kommer nog inte synas så väl i skåpet bakom glaset.

 

Figurerna är från vänster Stinky, Snusmumriken, Muminpappan, Muminmamman, Hattifnatt framför dem, Hemulen bakom Mymlan och sen Lilla My, bakom henne Sniff, Snorkfröken, Filifjonkan och Mumin.

 

Anledningen till att jag hämtade fram dem från förrådet just ikväll var att jag på hemvägen råkade  hitta denna tidskrift på Pressbyrån. Retroklassiker nr 2 och hela numret är om Tove Jansson, allt från hennes liv, böcker, bilder, muggar och figurer och jag blev inspirerad när "mina" figurer fanns med även där. Väldigt bra sammanställt med mycket bilder i hela tidningen. Som tur är har jag fått överta även min systers figurer för vi hade nog hälften var som barn, tror jag och jag är den av oss som är mumingalen. Nu är det bara att skaffa bra lim som inte syns genom. 

Höst idag

 

Trots att jag brukar tycka att man ska utgå mera från väder och liknande än almanackan bestämde jag mig för att idag är höst och höstkransen skulle få träda fram på ytterdörren. Vi får väl se om den hänger med när höstens oväder hittar hit för löven har några år på nacken och var kanske inte tänkta att överleva mer än en höst och blev därför inte lackade. Nu är de rätt torra och sköra och bryts av lätt från de tunna delar vid hålen.

 

Jag har alltid varit fascinerad av just höstlov och höstens färgprakt har alltid en väldigt inspirerande inverkan på mig, att använda höstkulörer till olika textila produkter gärna blandat. Riktiga lönnlöv är ju i sin egen klass med variationerna, men är väldigt förtjust även i träd och buskar som blir djupt orange eller vinröda och lyser. Glad över att ha lönnar runt omkring mig. Nu tar jag det lite i förskott kan tyckas för än så länge är det både grönt och varmt ute.

 

 

Kransens löv är uppkavlade av Cernitlera i de färger som råkade finnas hemma då och det roligaste var att få gegga ihop olika toner och sen kavla till flerfärgade löv, kanske inte så naturtrogna. Blir lite sugen på att göra löv igen till ny krans men med andra material och kanske lite mer blandade material och tekniker, men det lär inte bli färdigt till denna höst.

 

När jag var klar med mitt gröna tovade, broderade löv i slutet av semestern började jag redan se framemot att skapa ett stort  lönnlöv på kudde i hösttoner, så kanske det kan bli en sån framöver när september kommit i gång och löven utanför inspirerar på riktigt i nutid. Då borde väl höstinfluenssan gett med sig trots att den är mer än lovligt seg i år och orsak till en lång bloggpaus.  

 

P.S. Gå gärna in på Ann Granlunds blogg om du vill se det fina krusbärstyget till vår loppisfåtölj som nu är hos tapetseraren för renovering.