Forts. på avlagda stolar

 

Jag skrev i förra inlägget att vi inte har köpt några stolar till Söderlid utan att de är ett planerat hopkok av avlagda eller annars befintliga stolar. När det var dags att fundera ut vilka stolar vi skulle ha till matbordet, som jag hade köpt på tidigare jobb när arbetsplatsen flyttade, kom jag på fyra gamla stolar som hade ställts undan i källaren.

 

Dessa stolar, fyra stycken, hade jag och min syster fått av en gammal släkting när vi var rätt små. Då målades de vita och tapetserades med gult möbeltyg av någon kunnig person. De hade tidigare stått i ett kallt sommarhus och var inte i bästa skick. jag var aldrig särskilt förtjust i dem eller det gulrandiga, i mitt tycke tråkiga möbeltyget, men vi hade två stolar var i våra rum när vi växte upp. Så småningom vid någon flytt blev alla fyra mina.

 

Inte världens skönaste stolar att sitta på kanske, men jag gillar dem bättre nu, kan det vara åldern eller tyget. Jag som aldrig hade fixat tyg till några stolar ville göra ett försök att fixa dem själv. Bestämde mig att de fick vara avskavda i trädelarna nästan som med flit, fast de bara råkade vara så med den looken. Innanmätet i sitsarna hade nog mått bra av kunnigt omhändertagande för bättre sittkomfort, men det struntade jag i, för sånt kan jag inte. Det var lite krångligt att få bort det tidigare tyget för det fanns hur många nubb som helst runt alla delar i både sits och ryggparti.

 

Ett tjockt Marimekkotyg, som har lite olika blå nyanser på olika stolar lyckades jag nita fast runtom och sen limma ett tunt band över stiften. Bra övning i tålamod. Tittar man nära ser man att det inte är proffsfint i alla vrår, men helt okej som nybörjarresultat om jag säger själv eller så ser jag inte skavankerna.

 

 

 

Det skulle väl inte vara jag om det inte måste bli något galet i projektet. Det slutade med att alla fyra i familjen fick sin egen stol med en broderad ryggbit. Tyget är från avlagda jeans som sparats på hög. Alla utom jag fick också en liten pärlbrodering med nått kännetecken för personen som här gitarren och en not. Det jag missat här är att jag borde fodrat med skumgummi för att fylla ut plattan mera.

 

 

Det hade jag lärt mig sen när jag till slut kom till min egen stol. Jag tror att jag t o m lyckades slarva bort min första platta så jag fick brodera en till, men här blev det inga pärlor. Vet inte om jag inte orkade längre eller om jag inte kunde komma fram till vad som skulle kunna symbolisera mig själv.