Känns otroligt skönt och lyxigt att idag få åka till Söderlid och vara där till första maj, en riktig lillsemester. Tyvärr blir det tvunget att göra saneringsarbetet efter kajinvasionen vid ankomst för att överhuvudtaget kunna bo i huset, för städningen som skulle göras har inte fungerat. Nu håller vi tummarna att vattnet fungerar i alla fall. Och sen måste vi så klart elda i den nyrenoverade spisen i köket, spännande när det är första gången den fungerar. Därför är det så bra att inte åka bara över en helg och inte komma fram mitt i natten, men förhoppningsvis hinner vi njuta också efter att jobbet är gjort. Bilden är tagen för en vecka sedan genom Rosellas fönster när vi var på väg från Åland på lördagkvällen. Det är så vackert när man åker ut från Mariehamn och närmar sig Kobba Klintar (Mariehamns landmärke, nu är vi snart framme.) med alla röda granithällar som sticker upp från havet.
Detta fina nyckelskåp med ett annat hav är målat på ett fantastiskt detaljerat och distinkt sätt. Det köptes på nittiotalet när det fortfarande firades Lumparlandsdagen på sommaren med en liten marknad. En ung tjej från Stockholm hade målat ett par stycken såna här och det gick bara inte att motstå, fast jag aldrig gillat företeelsen nyckelskåp. Har alltid tyckt att de är fula och onödiga, men inte detta. Jag har mest sett det som en tavla, jag lägger aldrig nycklar i det, kanske någon annan i familjen. Skåpet har fått flytta runt med oss, men hänger nu vid ytterdörren på Söderlid alldeles hemtamt och tryggt. Det är det sista man tittar på när man ska lämna huset. Kolla bara knoppen, vilken fin även den. Havet alltid närvarande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar