Gärna konstig kompis

 

Häromveckan kom en av arbetskamraterna och undrade om jag som håller på med olika saker skulle vara intresserad av en gammal skomakarsymaskin. Någon av hennes släktingar höll på att tömma ett hus och när de hade hittat denna klenod i källaren tyckte de att det kanske var synd att köra den till skroten. Släktingen hade frågat henne, du som har så många konstiga kompisar finns det ingen av dem som skulle kunna vara intresserad maskinen.

 

Jag blev alltså utvald som den konstiga kompisen, gärna det när resultatet blev att jag fick denna Singer, som vi hämtade hem idag. Snacka om tung maskin, behöver inte vara rädd att den flyttar på sig när man syr. Om den funkar vet jag inte än, men mekaniska maskiner brukar tåla det mesta. Kanske behövs bara lite olja. Det lär vi få se. Ska ladda ner instruktioner, som jag redan läst om att ska finnas på nätet, den är ju äkta Singer.

 

Maskinen går nog att putsa upp från all rost, så den blir riktigt fin. Det tror och hoppas jag maken kan tänka sig att bistå med, kanske också att lista ut hur den fungerar. Annars får jag väl spana efter någon äldre skomakare som kan tänkas ha en sådan fortfarande och lära mig.

 

Jag har nog inte tänkt mig att laga skor men det skulle vara roligt att sy väskor i skinn eller andra tjockare tyger eller hitta på något annat att testa. Ska bli riktigt spännande att försöka få i gång den.