Naturligtvis fanns sol med bland de naturbegrepp som jag listade i sjunde sången i Kalevala, Finlands nationalepos, och som skulle få var sin bild i mitt verk. Skönt med lite sol bland allt grönt, grått och brunt i de andra bilderna. Blått har jag ju alltid gärna gjort men sällan brunt och grått. Solen blev en ganska sparsam, enkel bild eftersom tyget i sig gjorde mesta av himlen. Den här bilden är slutresultatet men här nedan lite om vägen dit.
Jag valde ett härligt lysande blått linnetyg till bottenunderlag, tänkte på den finaste blå himlen som finns i intensiv ton. Tovade på det tunt med blå ull i samma nyans och för att få lite struktur även på himmeldelen några fårlockar i samma nyanser på nedre delen. Lysande gul sol med hjälp av fårlockar och lite strålar runtom i gul ull i tunt lager. Vita moln är alltid så trevligt att göra, riktiga bomullsmoln med hjälp av fårlockar framförallt, lite ull under för att fästa dem bättre.
Efter tovningen dags att brodera, blev väldigt många solstrålar runt solen och sen ännu en pärla i slutet av varje stråle. Själva solen fick fyllas med andra gula pärlor och den fick bara två varv kedjestygn runt den runda delen av solen.
De vita molnen fick först stygn, det större molnet i rader över hela ytan och det mindre bara runt hela, nära kanten. Olika vita pärlor sedan och de större ojämna snäckpärlorna fick äntligen en plats, har aldrig tidigare hittat användning för dem.
Den blåa delen fick också en del stygn. Ett streck mitt på himlen samt runt och på fårlockarna. Den högra himmelformationen fick vita stygn runt delar, kanske för att höra ihop närmare molnen. Olika blåa pärlor på delarna till slut. Och delar av bilden fick en ram av kedjestygn, men än så länge inte runt hela, får se om jag ångrar det senare. Slutresultatet för hela bilden ser du alltså högst upp i inlägget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar