torsdag 31 oktober 2013

Äppelpäppel

 
Just nu känns det nästan så jag drunknar i äpplen samtidigt som jag tycker att det är roligt. Jag har listat ut att det aktuella äppelträdet är troligen Aroma och ger de flesta år god skörd med jättegoda lagom syrliga ätäpplen. I söndags var det dags att tömma trädet.
 
Det har varit länge lite morgonlyx att gå förbi trädet och att ta med sig ett äpple direkt från trädet. Dessa äpplen behöver lite kallare grader för att bli röda på solsidan i alla fall. För att de inte ska trilla ner på backen i allt för stora mängder kommer till slut dagen då äppelplockaren får visa hela sin längd. Har ibland undrat om det skulle vara närmare från hallfönstret på övervåningen, men inte testat om det skulle fungera.
 
Äppelträdet är vårt fågelmatningsträd på vintern så fåglarna gillar att njuta av äpplen i samma träd nu på hösten, vilket gör att en del kan vi kassera efter deras smakbitar redan vid plocket . Trots att det kändes att vi körde iväg säckar med fallfrukt så har vi tre stora papperskassar med äpplen. Eftersom de är så goda skulle jag gärna ha kvar dem långt in på vintern men vi har ingenstans att lagra dem musfritt. Ett år var jag smart, trodde jag och lade en kasse i garaget, men det blev fest för möss.
 
En av kassarna har jag hunnit tömma till äppelmos till julskinka, äppelkompott och just nu blir det äppelrätter till alla middagar. Senaste testet blev stekta äppelbitar med mycket oregano från Annelund på Åland, inte alls dum kombination.
 
En av kassarna åkte in till garaget men bara till helgen. Hoppas den klarar sig, där finns varken fåglar eller rådjur och förhoppningsvis drar sig mössen inte in ännu. Har tagit äppellov på fredag och får hitta på lite fler roliga saker att laga av äpplen och mer äppelmos blir det också.
 

Det här vackra äppelfatet från Lugnets keramik på Åland, kommer nu att vara välfyllt med goda äpplen ett tag framöver, päronet får ge plats. Nästan lite synd att det fina äppelmönstret blir gömt under riktiga äpplen, men man kan inte få allt samtidigt.

fredag 25 oktober 2013

Hatkärlek

 
Jag känner verkligen blandade känslor inför Syfestivalen som pågår nu. Det är trångt i gångarna för jag går mycket snabbare och mer målmedvetet än de flesta. Dessutom har de flesta kommit dit i grupp, vilket gör att när de stannar mitt i blir det kork. På många ställen framförallt vid pärlor och andra småsaker är det svårt att se vad som finns för allt folk eller skulle inte ens drömma om att gå igenom en pärlförsäljares utbud för smycken och ändå finns det säkert tio olika sådana försäljare.
 
Då kan man ju undra varför jag ändå alltid går dit. Förklaringen kommer kanske här nedanför för jag brukar trots allt lyckas fylla på mitt förråd av material till min broderade nåltovning och lite annat också.
 
Jag väljer att ta ledigt på fredag från jobbet, hänger på låset när de öppnar kl. 10. Redan innan har jag kollat vilka företag jag ska till, så jag går direkt dit jag vill. Första timmen brukar vara uthärdlig framförallt eftersom jag befinner mig då längst in bland ull och trådar. Jag står ut fram till lunch sen är det för många människor. När jag gått till alla mina favoriter och är klar och varje gång är jag nyfiken på någon ny också, så brukar jag avsluta med att närmast springa igenom alla gångar så jag inte har missat något, fast jag är så trött vid det laget att jag knappt orkar titta runt omkring.
 
Under den där slutliga rundan idag fastnade jag för mohairgarnet från Colinette melerat i turkos och buteljgrönt här ovan, färger jag alltid har svårt att motstå. Denna gång skulle jag inte ens titta på garn för jag har fina hemma som väntar. Nåja, nu har jag garn till en tröja, köpte till några nystan buteljgrön alpacka och lingarn att blanda med. Tror jag låter andra garner vänta ytterligare för detta garn kliar i fingrarna att komma i gång med. 


Färgade ullockar och lite ull. Jag som vet att mina förråd av ull kommer att räcka livet ut, eftersom det går så lite av varje nyans. Men jag var duktig och köpte bara lite ull och annat att blanda det med. Ullockar däremot är bra att ha mycket av så man hittar lämplig nyans vid behov. Just nu är det aktuellt till änglarnas hår och julhjärtan. Det finns numera många försäljare för ull på mässan.


Melerade broderigarner från Kreativt broderi i nedre raden är roliga att använda för ytan får många nyanser av bara ett garn. Ovanför dem här på bild vanliga broderigarner som man får plocka från en hel vägg efter nyans, riktigt godis för mig. Ingen aning vad de har för nummer, men har förstått att många kommer dit och frågar efter trådar i speciella nummer. Många röda trådar inför julhjärtan som ska tovas och broderas. Röda pärlor till dem, men förstod att röda pärlor inte är så poppis nu, så det gällde att gå till flera monter för att få ihop variationen.


Hade redan före fastnat för ett för mig nytt företag Pantheras Pärlor. Hon heter Anette Lindberg och gör smycken, pärlor och knappar i polymerlera. De små fina bladen kommer att bli bra i mina tovningar. Knapparna tyckte jag var läckra, så får kanske göra en passande kofta till dem. Hjärtat vet jag nog inte riktigt vad jag ska ha det till, men gillade färgblandningen. Hon sålde även lera för egen tillverkning, vilket lockade. Har länge funderat på att göra knappar, men det får bli när mera tid.
 

Linnetyger behövs alltid som underlag till tovning, men denna gång förstod jag klokt nog att förrådet hemma fortfarande är okej, så det blev bara några bitar. Batikmönstrade remsor kan bli bra kanter och baksidor för broderade armband eller några mindre lapparbeten. Just batikmönstrade tyger är jag svag för, så jag är glad att jag denna gång lyckades nöja mig med bara några remsor.
 
Nu finns det material till nästa mässa för jag lyckas väl ändå inte hålla mig därifrån i min hatkärlek. Jag har ju hittat ett sätt att överleva besöket.

söndag 20 oktober 2013

Tegelväggens följder

 
Sovrummet på Söderlid var det rummet som gjordes i ordning först av alla för i det rummet skulle det inte byggas om, så det är många år sen. Hade det gjorts i ordning idag hade det säkert blivit något annat, men då blev det lila tapeter med en blomsterbård högst upp. I vintras reparerades den stora köksspisen på andra sidan väggen och av brandskäl revs pappväggen som stått där i alla år långt före oss. Den gamla tegelmuren blev blottad. Den skulle behöva lite murbruk och kanske målas. Men vitt skulle bli för lysande mot det lila.
 
Vi avvaktade med att åtgärda väggen i våras för just då var det annat som skulle göras och samtidigt visste vi inte riktigt hur vi ville ha det. Nu har det gått ett halvår och jag har börjat gilla denna ruffiga vägg med gamla tidningsbitar mellan murbruket och delvis synliga tegel. Det trodde jag verkligen inte i våras. Förmodligen behöver väggen lagas för att hålla men nu får den vänta tills jag kommer på nåt bättre.


Nackdelen var att även på denna vägg hängde det saker. Spegeln har flyttat till långsidan i rummet, nästan bakom dörren. Jag brukar fortfarande titta på fel vägg när det är dags att spegla sig, tänk var svårt det kan bli.
 
På var sida av spegeln hängde dessa fina babyansikten, gjorda av Riitta Nieminen på Åland och köpta på Bagarstugans hantverksbutik i Mariehamn för evigheter sen. Butiken har inte funnits på över tio år.  Ansiktena har varit hemma hos oss många år innan de fick flytta till Söderlid.

 
Problemet blev var de skulle hitta sin nya plats. Under sommaren har de hängt på krokar i köket i stället för utställda bilder i väntan på att hitta en ny plats.
Nu har de till slut hittat passande plats mot garderobsväggen i sovrummet.
En solblekt träfigur som sett bättre dagar fick ge plats för dem ovanför prinsessramen.

Väggen fick ett lyft, för ansiktena är väl synliga när man kliver in i sovrummet. De syns också  mycket bättre än på tegelväggen. Förut behövde man gå in i rummet och vända sig för att se dem eftersom dörren är bredvid tegelväggen på samma sida. Följderna blev trots allt positiva ur många vinklar och nu tittar jag på dem oftare där de tittar på mig, fast den ena blundar tror jag.
 
Har du någon idé för tegelväggen?

fredag 18 oktober 2013

Hjärtan

 
Det blå-gröna tovade hjärtat saknar fortfarande broderierna och pärlorna men efter förra helgens inspiration lär det komma broderier på det, frågan är bara om det blir som vanligt nyanser ton i ton med ullen eller mer likt grannlåtsbroderi och därmed mer synligt.
 
Hur konstigt det än låter så är det dags att börja fundera på vad som ska produceras till jul för att hinna med det. Hjärtan i två storlekar i röda blandade toner blir det många av till att börja med. Samma tjocka variant som de blå. Alltid något att komma igång på, under tiden får kreativiteten utveckla  andra idéer. Naturligtvis blir det ingen jul utan änglar, formen är dock inte bestämd ännu.


Ett ärrat grönt hjärta från Miljögården följde idag med från den lokala inredningsbutiken Auntie. Det kan bli ljusstake med ett tjockt blockljus alternativt samlare av små saker eller kanske försett med stenar i förstugan på Söderlid.


Hjärtan är favoriter, här i Gunilla v. Nandelstadhs löpare med tryckta hjärtan från SALT. Hemma hos mig funkar såna här smala löpare bäst på köksbordet. De blir inte smutsiga direkt av matfläckar. Gunilla har gjort flera färger av hjärtan men också andra mönster i samma smala modell av löpare så nu kan vi byta färg efter årstid eller bara humör.
 
Man kan undra hur det kommer sig att även något bredare löpare fungerar på Söderlids matbord men inte hemma. Är vi sottigare hemma eller vad är hemligheten?

måndag 14 oktober 2013

Nyfödd nörd

 
Har anledning att känna mig som nyfödd nörd efter helgen och det är inte första gången.
 
Har haft olika nördtendenser sen jag var 13 år, kanske t o m tidigare, men var inte så medveten om det innan. Alldeles bredvid min skola fanns en hemslöjdsbutik med mycket garner med den påföljd att jag var där stup i kvarten och kollade, vilket inte var så normalt beteende för en trettonåring och dessutom höll det i sig ganska länge. Stickning tog en stor plats i både mitt liv och hjärta och delvis gör det så än, men inte lika nördigt just nu, för det har kommit flera nya nördigheter som konkurrerar.
 
Ett bra tag var det bildväv parallellt i flera ramar och tvåårig utbildning  på HV-skola som gällde för mig som nörd. Just nu är det lite vid sidan av, fast det kliar lite i fingrarna emellanåt, för det är kul. Den inköpta vävstolen väntar på att bli hopsatt och lär så bli ett bra tag, men ramarna står i hörnet, bara att sätta i gång.
 
Nästa nördvariant har blivit nåltovning på linne som broderas på och smyckas med pärlor. Lite samma vibbar som bildväv, men enklare att hålla på än bildväv för det behövs ingen varp. Broderandet syns egentligen bara när man kollar nära för nyanserna är oftast ton i ton med ullen. Det ger mest lite annan yta av stygnen och som sagt behöver betraktas nära för att inte vara bortkastad. Det kanske räcker att jag vet att det är broderat, men det lägger jag nu inte av med än.
 
 
Nu i helgen har jag fått en nyfödd nördighet som jag tror kommer att hålla i sig en längre tid, för det kändes så rätt med många möjligheter. Har deltagit i en kurs i grannlåtsbroderi i Mariehamn, arrangerad av Ålands slöjd- och konsthantverksförening. Broderi som ska synas och där det mesta är tillåtet, allt går att blanda som man vill. Mitt första verk blev ett armband som här på bild.

 
 
Jag vet ännu inte vad som ska vara uppåt och neråt på det men det kanske ger sig efter ett tag. De småblommiga kanterna i tunt bomullstyg är övervikta från baksidan i det tyget. Därmed syns inga fula trådar på undersidan, så skönt. Har lite svårt att se att det här skulle bli ett armband som jag kommer att använda, men det kändes bra att ha gjort en grej färdig och jag kan mycket väl tänka mig att göra flera armband för kul. Idéer om olika bredder och mönster finns i tankarna.
 

Har påbörjat ett arbete till även om det ser väldigt naket ut så långt med dessa fåglar, inte så grant minsann. Hann inte så mycket längre än sy fast dem, men nu börjar nördigheten till fortsättningen och har ganska ofta svårt att sluta utan att överarbeta. Vet ännu inte hur det kommer att bli med det, kanske blir detta en liten väska så småningom.
 
Är ganska säker på att broderi som får vara fritt och blandas med olika material passar som min nyaste nördighet, har alla ingredienser som behövs för en nörd att fortsätta med. Så självklart är jag nöjd med helgens trevliga kurs när det öppnat en möjlighet för mig att nörda på nytt sätt.  Vi får väl se om dessa fåglar dyker upp igen i något mer bearbetat form.

fredag 11 oktober 2013

Gladbroderi

 
Mina fria broderier är rätt ofta gjorda i närliggande nyanser på nåltovat på linnetyg, så det går inte alltid kanske ens att upptäcka att det är broderat och även pärlorna brukar vara svåra att upptäcka ur bakgrunden om man inte tittar nära eller som på bilden som är en detalj från tulpanen i närbild.
 
Det är roligt att brodera fritt och för mig brukar broderandet bli finishen på det som jag tovat. När jag kommer i gång har jag svårt att lägga av och det blir risk att det kan bli överarbetat och därför sämre helhet än tanken var från början. Men det är så roligt att fortsätta...
 
Nu till helgen ska jag lära mig en annan typ av gladbroderi sk grannlåtsbroderi. Ålands slöjd och konsthantverk arrangerar kurs i Mariehamn med lärare från Hälsingland. Jätteroligt att testa för det är broderi som syns som motsats till det jag brukar göra. Grannlåtsbroderi användes tidigare för att smycka till speciella tillfällen som  t ex bröllop och dop.
 
Jag räknar kanske inte med att mitt försök i helgen ska bli så vackert men till lyst för mig. Vi får väl se om jag blir såld och ändrar min stil helt efter det. Även om jag tycker om att göra nya saker ligger det förmodligen närmare att använda sig av det som komplement med nya möjligheter och det är gott nog.


En till detaljbild från mina tidigare broderier, en annan tulpan. Det kliar redan i fingrarna att få sätta igång... 

söndag 6 oktober 2013

Alternativt godis

 
Lördagsshopping i Mariehamn med ett par trevliga utställningar. Det allra trevligaste var dock mitt alternativa lördagsgodis från SALTs rea i sjökvarteret. På rea har jag även tidigare hittat tygbitar med tryckta mönster av Ann Granlund så förhoppningen var att hitta en del sådant även nu. Var lite rädd att många hunnit före mig, men behövde inte bli besviken. Har sedan tidigare börjat samla mindre bitar som är tänkta till flickornas överkast på Söderlid, men det behövdes en del till. Utöver det fastnade jag för några större bitar som sätter fantasin i gång. Ska fundera vad för projekt de ska bli, men möjligheterna är många och mönstren mina olika favoriter.

 
När jag var klar blev godispåsen av modell större, tur att det inte var ätbart, det hade slutat illa.
 
Har tänkt sy lapptäcken till överkast, men kom på för ett tag sen att det går att göra på ett enklare sätt. Kan strunta i att bitarna är olika stora och behöver inte heller vara så många att det täcker två överkast. Ska nu söka efter två enkla quiltade vita överkast och sy på bitar med tryckta mönster som applikationer, gör inget om det kvarstår lite vitt mellan. Om inte vinterprojekt så nästa sommar när dags för mera tid för fri kreativitet.
 
Det är bara att börja förbereda och klippa med sicksack-saxen runt om bitarna för att slippa sicksacka kanterna. Snälla Fiskars kan ni göra en sån sax även för vänsterhänta. Jag kan väl inte vara den enda som får ont i fingrarna när jag klipper med högerhänt sicksack-sax trots att jag klipper med vänsterhand.


Fortsättningen på lördageftermiddagen var inte lika godisaktig. Vi skulle tömma garaget på Söderlid som var fullt av olika slags bråte efter husrenoveringen. Alla inblandade hade vräkt in det som blivit över oavsett om det var användbart eller skräp. Efter ett antal timmar var det tomt, vilken skön känsla när det var klart, äntligen. Kändes nästan som ett dansgolv, helt ofattbart. Nu får utemöblerna gott om plats och cyklarna kan flytta över. Har tidigare fått höra att det inte finns plats att förvara cyklar så de har väntat hemma.
 

Underbart vackert höstväder på söndagen. Skönt att vi hade jobbat klart med garaget Är svag för fina höstfärger på löv, men har saknat riktiga färgprakten i år. Jag älskar ju nyanser och i år har det inte funnits så många nyanser, mer jämnt och mindre lysande, men idag var jag nöjd. På skogspromenaden upptäckte vi även blåklockor som blommade än, kändes nästan overkligt somrigt.

fredag 4 oktober 2013

Min plats i världen

 
Ibland är det legalt att skapa helt utan regler. Ett år hade vi på folkhögskolan  läsårets starttema "Min plats i världen" med 150 deltagare, för att alla skulle lära känna varandra. Arbetet pågick en vecka med olika workshops om tekniker och avslutades med klassvisa presentationer i utställningsform. Tanken var att man på så sätt berättade någonting om sig själv men kunde välja själv om det var en kär, viktig eller en drömplats och på vilket sätt man ville presentera det. Det var spännande med skolans 50 nationaliteter.

Vi i personalen fick försprång och skapade mitt i läsårsplaneringen för att visa olika konkreta exempel hur man kan tänka och variera, alla på sitt eget sätt. Min plats i världen blev så klart Åland. I ett plaströr som hade inhyst en parfymflaska tidigare och sparats för något galet projekt skapade jag min plats. Havet målat på insidan av röret, små stenar av röd granit i botten och blandat med lite snäckor. En liten träplatta fick grönt stickat överdrag för att föreställa en grön ö och en träbit formades till stuga och målades rött. Ovanför hänger blå ull som himmel med lite gul sol och vitt moln. Allt detta var så roligt och galet att göra så jag har sparat min skulptur som mitt konstverk.
 
 
Efter det roliga jagade jag efter flera rör eftersom det var så passande form och hittade ett till som nu i somras blev en till skulptur. Även i den målat hav på insidan. Ur vågorna tittar jordgloben upp, här i form av en blå och grön tovad boll.  Upptill lite silverstänk och blåa prickar, en illusion av rymden. Så nu har min plats i världen fått sällskap. Tyvärr har jag inga fler rör att leka med.
 
Under skymtar Ann Granlunds äppellöpare från SALT i Mariehamn.
 
I helgen blir Åland min plats i världen i verkligheten. Det är så skönt och enkelt att åka över en helg, bara stoppa ner några plagg i väskan, resten finns på plats färdigt. Så avkopplande och trevligt. 

tisdag 1 oktober 2013

Änglar behövs

 
Alltid emellanåt känns det som det behövs änglar i ens liv. Det kan finnas flera anledningar och de känns olika närvarande beroende på vad som sker i ens liv. Egentligen vet jag inte var och hur mitt änglasamlande började, men har svårt att motstå när jag hittar fina, udda änglar framförallt. Den här årstiden brukar bli en änglatid.
 
Dessutom är det så roligt att tillverka änglar i olika tekniker och ge dem olika uttryck och former. Någon gång om året är det nästan ett måste att skapa lite nya änglar. De här änglarna är alla tovade med broderier, lite spetsar och pärlor. Jag har haft roligt när jag skapat dem, men de är inte nya. Men snart borde det bli även nyproduktion. 
Döttrarna har fått änglar under sin uppväxt även om det är tveksamt om intresset planterats vidare. På Söderlid har de en del änglar vid sina sängar bl a dessa som jag monterat i ett litet tittskåp och hängt på väggen. Den brunögda och den blåögda har fått var sin utifrån egen ögonfärg.
 För mig får de egentligen se ut hur som helst. Änglarna ovan har väl haft nån slags gamla bokmärkesänglar som modell för formen.
Ibland är det skönt att göra till formen lite mer naiva änglar och man kan behöva överdrivet stora vingar för att se ut som en riktig ängel.
 
Alla de här änglarna är nåltovade på färdig nålfilt som bottentyg och inte linne som jag brukar använda. Fårlockar går jättebra att använda till hår, som i de två översta här. Det är bara att bestämma hur fluffig man vill ha frisyren.
 
Oj vad sugen jag blev att göra några änglar igen. Det är lätt att få resultat snabbt jämfört med mycket annat man gör och man kan verkligen vara fri i skapandet för änglar kan se ut hur som helst tycker åtminstone jag.