fredag 31 oktober 2014

Pumpadags

 
Hör kanske inte till vanligheterna att jag faller för billiga plastsaker i första taget, men den här billiga batterilampan för utomhusbruk föll jag för i lampaffärens fönster häromdagen. Ibland är saker tillräckligt galna för att hamna hos mig. Pumpans belysta färg är härligt lysande orange, tom mer än på bilden när mörkt ute och på avstånd syns det inte ens att det bara är plast. Den kanske inte håller värst länge, men man kan inte begära så mycket av en plastbit.

 
På jobbet idag träffade jag världens sötaste pumpabarn, ett och tre år, som kom på besök med sin mamma och gick runt och delade ut godispåsar till alla. Det var inte vilka påsar som helst utan extra fina fixade av scrapbooking specialisten Helena, som råkar vara pumpabarnens mamma och gladde oss på sin lediga dag, så trevligt.
 
 
Även dessa pumpabarn från Sia lustgården är söta, men kan inte tävla med de levande sötnosarna.
 
 
Bättre än plast kan man tycka att keramikpumpan är med levande ljus åtminstone inomhus. De tovade spöken är egentligen äggvärmare, men får vistas på bordet även utan ägg denna helg.
 
 
Vålnader är knappast något jag ser framemot, men den här ser så glad och ofarlig ut att den har fått komma fram hemma hos mig i flera år nu. Det går ju inte att bli rädd för den, men le måste man när man tittar närmare på den. 
 
 



söndag 26 oktober 2014

Nästan bara rött

 
Fredagförmiddagen ägnade jag åt min hatkärlek Symässan. Vissa delar av spektaklet gillar jag, möjligheten att plocka material som godis, sak för sak, samtidigt som jag tycker att det är för många hinder i vägen, dvs folk, ofta flera i bredd som stannat mitt i gångarna för att prata, när jag försöker vara målmedveten och klara av allt på kort tid, när jag vet redan vilka montrar jag ska ha i sikte.
 
Den här gången var det mest rött allting handlade om för min del och har väl aldrig varit så inställt på en färg. Här ovan innehållet från påsarna efter hemkomsten. Årets julproduktion står inför dörren och till det behövdes förstärkning av rött material, åtminstone intygade jag mig det för att göra arbetet lite roligare med mer att välja på. Linnetyg i två olika röda kulörer, små ullknyten i olika röda nyanser och några lite större röda ullnystan, egentligen för stora för mina behov, men nyanserna var rätt. Ullockar i rött kan man aldrig få för många av. Nu är det bara att sätta i gång och tova på linnet.

 
Mässan är fylld med olika pärlförsäljare och jag känner mig rätt fånig bland alla smyckesmänniskor som letar noggrant och plockar delar till sina smycken när jag har bara inriktning på rätta röda nyanser och så många former och storlekar på pärlorna som möjligt. Det finns inte alltid så mycket rött att välja på för antagligen görs det inte så mycket röda smycken. Efter att gått runt hos de flesta handlare med pärlor fick jag ihop olika varianter.Här långa pärlrader med variationer och eftersom det inte går åt så många av varje sort, för tanken är att det ska vara många olika i samma produkt, kommer de att räcka i hur många år som helst. Eller så får det bli en del röda pärlhängen till jul om tiden räcker till. Det skulle kunna bli kul, eller får fundera kanske nåt mer som kräver mer pärlor. 

 
Pärlorna som broderas på tovad ull och fårlockar får inte vara för små för då sjunker de in i ullen och försvinner nästan. Lite större pärlor gick att plocka styckevis som tur var. Nu behövs det nog en bra pärllåda för att se alla varianterna bredvid varandra när det är dags att börja smycka med pärlor.

 
Att få plocka broderitrådar från en hel vägg som godis i butiken hör till mina favoriter. Denna gång höll jag mig verkligen till bara röda nyanser och förstod att det var flera före mig som letat efter julrött, som var nästan slut.
 
Det är trevligt att hitta också något oplanerat och helst nytt för mig på mässan. Har länge tänkt att börja med att göra egna knappar och kanske lite annat med olika ytor och unnade mig nu både material och mönsterplattor för olika ytor, ska bli kul att testa vad det kan bli och användas till.

tisdag 21 oktober 2014

Dags för höstskrud



Hur man än försöker behålla sommartextilierna så länge som möjligt i nåt slags försök att ignorera att det är dags för annat, kommer det en gräns och de behöver ge plats för lite mer avskalade höst-/vintervarianter. Långa gardiner behöver flytta på sig för att elementen ska kunna sättas på och det behövs ingen gardin i ytterdörren för att mota insekter. Den samlade högen ska hem och tvättas tills det är dags för vårens solstrålar att locka fram dem igen. Många kuddar och andra detaljer flyttar till övre våningen för skydd mot eventuella djurbesök. En del av er som följt bloggen några år har ju sett kajornas frammarsch i köket. Inte en gång till säger jag.
 
Kuddarna i kökssoffan på Söderlid har bytt till enkla rutiga höstöverdrag, som man inte behöver vara rädd om, ett fynd på rea. Gillade tanken att de inte hade samma rutstorlek och att en kudde blev röd bland allt det blåa, även om det var slumpen när just de här fem fanns kvar i butiken för några år sen.
 
Sitsen i kökssoffan är täckt med ett svart fårskinn och sen det fantastiska fårskinnet från Marskogens lamm på Åland med blocktryck på skinnsidan, jag blev såld direkt jag såg det, typiskt mig. Tryckt med gamla block med fint blom- och bladmönster. Pälssidan är mörkbrun, men gömd när skinnsidan är finare. Här nedanför detaljbild av trycket.


Jag är väldigt förtjust i fårskinn, gärna i olika färger. Även om vi har dem framme hela året känns det extra gosigt i höstrusket. Nya varianter går att hitta ständigt, det gäller bara att hitta plats för dem. Alla gamla stolar har redan övertäckts för att inte avslöja slitaget. Allra helst vill jag ha kort lockig päls på mina fårskinn.
 
På Åland finns fantastiskt många får av olika raser, så det går att hitta olika varianter på skinn efter önskemål. Men när man hittar ett skinn som man gillar är det bäst att slå till direkt, för det går inte att hitta två lika. Jag gjorde tyvärr inte så i våras när jag hittade ett fantastiskt skinn av Ålandsfår-rasen, som var grå- och vitspräckligt på mysigt sätt, mycket personligt, men jag försökte tyvärr intyga för mig själv att jag kanske inte skulle ha några fler och när jag sen förstod att det var något för mig, hade det redan hittat ett annat hem. Men jag kan fortsätta att hålla ögonen öppna när det dyker upp nya favoriter förr eller senare och då ska jag inte vänta. 

torsdag 16 oktober 2014

Detaljiver

 
 
Detaljer är ofta något jag fastnar i. Den ursprungliga planen för det som ska tillverkas innehåller sällan några närmare detaljer, i bästa fall har jag tänkt nån slags helhet, även om det sällan kanske blir som det var tänkt ursprungligen.
 
 
Det första stadiet blir med det tovade botten till det är klart. Vill oftast ha det varierat med flera nyanser och strukturer. Älskar fårlockar för de ger en inte alltför tillgjord struktur på ytan och kan också skifta i flera nyanser i samma lock.

 
Efter det börjar det kanske allra roligaste att börja skapa detaljer. Sällan särskilt klart uttänkta vid start utan med nål och olika trådar kan man börja leka med stygnen av flera slag. Inte alltid så varierande stygn kanske för man får sina favoritstygn som ofta upprepas. Kanske dags att lära sig nya för variation.

 
Trådarna som används är blandat matta och blanka och som regel nyanser nära bottenullen, men det händer att det blir helt andra nyanser som lyfter från underlaget.
 
 
Problemet brukar bli att jag har svårt att lägga av med detaljerna när jag kommit i gång. Det brukar bli för många detaljer och emellanåt kan det se överarbetat ut, men det är ju så roligt att hitta på nya detaljer allteftersom, så det blir fler och fler tills jag till slut förstår att det ska vara stopp.
 
 
Efter alla stygn dags för pärlor av olika slag och storlek. Färgnyanserna gärna likt bottenullen och trådarna men ändå så att de ska synas från underlaget åtminstone något. Tyvärr är det många mindre pärlor som har så små hål att man kan bli tokig. Pärlnålar som går att trä på utan vanligt nålöga är ofta för tunna att sys med i det något tjocka underlaget med ullen som ska sys igenom. Redan efter kämpandet med ett arbete kan nålarna vara både slöa och böjda till konstiga former. Inser att jag behöver försöka hitta något bättre, för vill inte missa pärlnyanser trots små hål.
 
I bästa fall lyfter detaljerna helhetsintrycket ett snäpp och samtidigt smälter in som bara en ingrediens i helheten, men jag får väl lära mig att inte passera gränsen till när det inte längre är positivt för resultatet, en hård match när ivern sätter i. 
 
 

måndag 13 oktober 2014

Lockande lagerrensning

 
Söndagens gråvädersutflykt blev till Gustavsberg för lagerrensning hos Iittalas outlet. Ett hos oss förekommet mål flera gånger om året och det goda Café Tornhuset i hamnen får vem som helst att följa med när det vankas fika efter shopping. Den här gången blev dock kassen inte ens full, men första julklappen är köpt helt apropå.

 
Visste redan på förhand att årets vintermugg för Mumin hade lanserats nu i oktober, så det var så klart ett måste att skaffa för en muminmuggssamlare.

 
Hade redan innan besöket tänkt att det finns en del saker på Söderlid som vi har bara fyra av och som jag skulle vilja ha sex av för alla eventualiteter. Serien Origo i denna färgkombination har vi som frukostporslin och dessa muggar utan öra behövdes det två till av. Lämpligen fanns de på lagerrensning. Ofta använder jag dem för juice eller någon annan mer kladdig dryck, då glas inte blir så snyggt när det är uppdrucket.

 
Mitt problem har varit att vi har bara muggar till te och kaffe på Söderlid och ibland har vi gäster som är vana vid riktiga kaffe eller tekoppar. Hade väl från början någon idé att ta med några koppar hemifrån, men det har inte blivit så, mycket kanske för att de vi har är antingen typiska kaffe eller tekoppar. När jag utanför butiken nästan ramlade på utförsäljningslådan med kaffekoppar i serien Pergola från Rörstrand var det bara att slå till. Vi har några tallrikar och skålar i samma serie sen tidigare och storleken på kopparna är "mittemellan" så har tänkt att de funkar både för te och kaffe. Nu kan jag gärna bjuda på kaffe eller te oavsett vem som kommer. 

 
Turkosa fyrkantiga skålar av mindre storlek i Teema-serien utgår och såldes ut. Praktiskt att ha när de även funkar i ugnen, så passade på att få två stycken. Nu klarar vi oss några månader innan begäret gör sig påmind för nästa porslinsutflykt.

tisdag 7 oktober 2014

Tröst i höstrusk

 

Efter att ha fått njuta av vackra höstlöv i flera dagar, de gula som blir nästan som guld när solen lyser på dem, orangefärgade i olika nyanser och inte minst de vackra vinröda är det dags för mycket regn och rusk idag. Det inspirerar inte ens till att göra höstlöv, men som tur är hittade jag idag härlig tröst för detta väder. Mina favoriter bland tidskrifter hade hittat till Sverige med senaste upplagorna. Nu är det bara att krypa ihop i soffhörnet och njuta av allt fint. 
 
Tidskriften Stitch, oktober-november, med många stygn och andra  textila konstverk att beundra och inspireras av, det börjar alltid klia i fingrarna att sätta i gång med något nytt. Ofta projekt, konstverk man inte ens tänkt var möjligt att få till och också genomgång av någon teknik, som jag oftast inte provat på tidigare. Omslaget har jultema men i tidningen finns mycket annat.
 
Cloth paper scissors, september-oktober, som har i varje nummer mycket kul med mixed media stuk, men varierande projekt och tekniker och klart tilltalande för nyfikenheten. Lusten att testa väcks garanterat till liv även om man skulle sen göra nåt helt annat, bara man vågar experimentera.

 
Min tredje favorit som jag alltid suktar efter är Quilting Arts, en riktig textilkonst-tidskrift med mycket fritt skapande och fina överraskande resultat som jag sällan sett maken till. Tyvärr har den kommit lite ojämnt och försenat till Sverige det senaste året, men ska ha sex nummer per år. Numret på bilden är augusti-september, så jag väntar ivrigt på att nästa nummer ska komma snart.
 
Jag ser framemot jobbets flytt nästa år, för i samma fastighet finns Presstopp, Pressbyråns speciella tidningsbutik, där det mesta finns att hitta, även såna här tidskrifter som inte är så lätta att få tag på. Jag kommer nog bli stamkund där och hitta säkert ännu fler favoriter.

torsdag 2 oktober 2014

Höstens ullskörd

 
Egentligen tror jag att jag försökt säga till mig själv att jag inte kommer att behöva köpa ull under resten av mitt liv. Eftersom jag tovar mina bilder för det mesta på linne och storleken inte heller är omfattande behövs det väldigt lite åt gången. Ullnyanserna är sorterade i olika lådor även om det just nu råder lite oordning eftersom det ofta blir så att jag tar fram nyanserna jag tänker använda ur färgsorteringen och sen när jag blir färdig glömmer jag lägga tillbaka resterande på rätt ställe och därför skulle det nu behövas en höstsortering innan något nytt påbörjas.
 
På skördefesten på Åland för några veckor sedan kunde jag ändå inte motstå frestelsen att köpa lite ull i dessa nyanser, lite blått till hav, lite grönt, lite höstbrunt, lila som alltid lockar, rosa och rött i olika nyanser. Finns inget bättre än att ha femton kartonger med olika nyanser framför sig och plocka lite av varje. Som tur är köpte jag i alla fall inte hela kartonger, bara små mängder.
 
De mindre runda kringlorna är från grannen, Inger Nygård på Lumparby Ollas och där har jag faktiskt sprungit även under sommaren och knappt kommit därifrån utan några ulltussar med mig varje gång, bara några små brukar jag tänka. De lite melerade nyanserna fungerar väldigt bra med mina andra i ullförrådet hemma.
 
Jag har faktiskt tänkt unna mig att köpa lite mer av röda nyanser ännu i höst, för årets julsaker blir röda kuddar och då går det kanske lite mer ull än för mindre hjärtan. Vill ju helst inte tömma lådan med rött helt utan ha friheten att välja och blanda som andan faller på.

 
Sommarens blad blev ju inte helt färdig i augusti när allt omkring ännu var grönt, för jag hade inte packat med mig gröna pärlor. Allra minst hade jag trott innan att jag skulle komma på att göra något grönt. Intresset föll också vid hemkomsten när höstlöv lockade mer.

 
Nu i helgen hoppas jag ändå att bladet ska få lite gröna pärlor så att det blir klart för montering i ram. Har inte funderat så mycket vilka gröna som får chansen, men plockar ner några alternativ i packningen. Ska också prova mina nyköpta pärlnålar som är förhoppningsvis lite enklare att trä på. Jag är inte förtjust i små nålsögon som behövs när pärlor har minimala hål som ska sys genom.