onsdag 30 april 2014

Glada Vappen!

 
Vi kallar ofta gullviva för ålandsblomma här hemma, för att den är landskapsblomma och för att vi förknippar den så mycket med vårt liv på Åland. Vi hade nästan inte noterat gullvivor här omkring innan vi flyttade till hus för drygt tio år sedan.
 
När vi flyttade till vårt hus fick vi första sommaren glädjande upptäckt när vi hittade gullvivor i vår egen gräsmatta och sen dess har de spridit sig ytterligare för de fått vara i ro. Nu har de dykt upp i gräsmattan igen ganska nyligen när sommarvärmen uppenbarade sig. Jag gillar att de växer på båda sidorna om stengången vid sidan av huset, så de nästan står i givakt när jag går där på morgnarna.
 
Den här tiden på året är växtmässigt min favorit, för nu kommer alla små vilda ängsblommor i gräsmattan en efter en och det ser så gulligt ut. Snart dags för förgätmigej som färgar gräsmattan ljusblå och förbjuder gräsklippning.
 
Det sköna med att vistas både här och på Åland på våren är att man får vårblommor två gånger eller man kan säga att våren blir längre. Vi har nu ganska länge njutit av alla vitsippsmattorna i omgivningarna här och nu får vi njuta av dem på Åland över valborgshelgen.
 
Jag som gillar nyanser njuter av alla olika gröna nyanser som finns överallt i naturen så här på våren, riktigt inspirerande att omsätta i textil. Sen senare till sommaren är alla växter mer jämngröna och därför inte lika intressanta, men till höstfärgerna vaknar jag igen. 
 
 
Den ännu lite försiktiga gullvivan i övre bilden väntar på att få blomma ut så här snart, ännu gulare och med mer öppna blommor.
 
Njut av riktiga vårmånaden maj med alla blommor, hoppas de finns länge att beskåda och begrunda i fågelackompanjemang. Trevlig valborg och första maj, i Finland glada vappen!

söndag 27 april 2014

Nyfikenheten vann

 
Efter pärlbadet när jag hade tittat på dem i flera dagar började nyfikenheten till att göra något annat med dem växa. Hittade i en av pärlaskarna en bit nylonlina hoprullad och några lås i en liten plastpåse, så kunde inte motstå att prova göra något smycke utan större plan. Förmodligen var linan och låset tänkta mest för barn att göra smycken med för de var så enkla. Linan var så rullad så jag funderade på om det ens skulle gå att få den utsträckt och det är jag fortfarande inte säker på.
 
Jag fäste en liten ring i ena änden och började lägga in pärlor från olika askar som låg på bordet, alla ungefär samma storlek, men i varierande blandning av färger och nyanser ganska slumpmässigt. Jag mätte längden av mitt pärlband jag alltid har på mig och kom fram till ungefär samma längd till slut. Linan var fortfarande inte utsträckt när jag satte fast en liten hake som lås i andra änden. Det gick dock att ha det som armband tre varv runt handleden för då var det tvunget att nästan rätas ut för att räcka till.
 
Nu hänger hela bandet rakt ner med tyngder i ena änden för att se om det går att få sträckt och i så fall bli ett halsband trots allt.
 


Det var skönt att få jobba med pärlorna utan nål för en gångs skull. När jag nu har testat kan jag fortfarande tänka mig att ha något litet smyckeprojekt i sommar som omväxling, men tror inte att det blir min grej riktigt, fast vem vet...
 
Får nog gå och köpa bättre lina och snyggare låsanordningar innan sommaren om det ska bli riktigt fint. Men innan det finns det saker som behöver slutföras, av någon anledning var det mer lockande att göra något som inte behövde bli något alls.

 

torsdag 24 april 2014

Badar i blå pärlor


Just nu känns det som jag skulle bada i blå pärlor, för vart jag än tittar omkring mig så väller pärlorna på bordet. Jag har försett mig med blå och vattengröna pärlor för att jag håller på att sy fast dem på mitt "Paradis"-kudde och snart också havshjärtan som väntar på sina pärlor.

Blå pärlor, både ljusare och mörkare är nog de jag har mest av och också använder oftast eftersom det brukar råka bli hav i mina alster. Jag har försökt lägga pärlorna i torn med många askar som hör ihop på höjden för att slippa så många små burkar och ändå kunna flytta enkelt mellan Åland och hemma, men här på bilden syns att dessa lever kvar i sina askar och påsar. Stoppar nog alla påsar och små burkar i en metallask när det är dags att ha dem med sig. 
 
Jag är inte så förtjust i pärlor med små hål, för det blir svårt att fästa dem. De tunna pärlnålarna är så svåra att trä på med tråd så jag blir lycklig när det är dags för pärlor med större hål så det funkar med vanlig synål. Jag brukar använda mina broderitrådar och delar ett moulinégarn i sex trådar när jag ska sy fast pärlorna.

Jag behöver ofta små pärlor men i mängd och jag kan bli halvt vansinnig när man lyfter en pärla ur en burk och så är det inget hål i pärlan ens med tunn nål. Och är det så kan man få hur många dåliga som helst efter varandra, riktigt enerverande och man kan känna sig lurad innan man får fram bra pärlor, för trots allt brukar inte hela påsen eller burken vara dålig.
 
Det slog mig att det kanske skulle vara kul att göra lite smycken med blandade pärlor med färgmatchning när de nu finns här. I mitt sinne har pärlorna inte varit förknippade med smycken i första hand, för jag skaffat dem för broderandet, men kan bli ett till nytt sommarprojekt. Sommaren måste nog bli lång om jag ska hinna med alla nya prova på-projekt, som jag kommit på under vintern.

måndag 21 april 2014

Något ändå

 
Påsken blev nog inte så produktiv som jag hade tänkt mig, vilket i sig inte var någon överraskning.  Idag har jag ändå kommit i gång med pärlorna till "Paradiset". Här ett hörn av det på bild, har inte hunnit mycket längre med pärlorna, men hoppas att det mesta ska vara färdigbroderat i alla fall. Pärlorna tar nog mera tid än broderandet, för helst ska de sitta rätt och fast. Den färdiga kudden kommer att ha enfärgade ramar runt bilden och mäta 50 x 50 cm. Tanken är att den ska ställas ut i sommar i Mariehamn med lite annat blått, som inte är färdigt det heller. 

 
Har känt mig lite som filuren i betong på vår altan emellanåt, kanske inte helt bara rullat tummar och tår utan mera varit en bokmal i det soliga vädret. Det är helt hopplöst när jag börjar läsa en bok, då kan jag inte släppa den om den är intressant och nu i påsk hade jag dessutom valt en tjock bok, så det var riktigt kört igår. I tankarna blev det kanske ändå lite nya idéer att förverkliga senare, åtminstone kan jag hoppas på det. 

lördag 19 april 2014

Helgult


Helgult påsken till ära. Det här måste vara det enda tovade ägget som är bara gult. I vanliga fall är det nån mer färg antingen i tovat botten, fårlockar eller broderier och pärlor. Inte för att jag har något emot bara gult, men det är kanske inte så mycket jag om jag tänker efter.
 
Bara för att gult och påsk hör ihop började jag titta omkring mig och söka om jag har gult omkring mig utöver påskservetter och tulpaner. Fick fundera och söka ett bra tag för det finns inte mycket gult här hemma. Lite mer gult har vi på Söderlid på hela övervåningen, men där är det blandat med orange, rosa och rött.
 
Ibland har jag fastnat för soliga gula detaljer som enstaka saker, men de följer i alla fall inte så ofta med hem. Här är några jag trots allt hittade när jag tittade mig omkring.

 
Den gula glaskannan från Kosta Boda blev jag förtjust i "trots" den gula färgen, tyckte att den skulle se fräsch ut som vattenkanna, men ska sanningen fram står den mest i vitrinskåpet och lyser, kanske inte helt fel det heller.

 
För många år sedan, kanske närmare trettio hade jag det här glasägget med mig till min mamma och sen har den hamnat hos mig igen och jag gillar den så här till påsk, när det får komma ut från skåpet.

 
I min ungdom var jag kanske mer en gul person, för de här kaffekopparna hittade jag nånstans i Helsingfors och på den tiden användes de ganska ofta, men numera mer sällan men varför inte till påskkaffet.


Att jag har en gul Marimekkoskål är inte lika konstigt. Som min väninnas man sade när han kom in i köket: "aha, ni är också sådan där finsk familj med Marimekkoskålar som ett måste". Och så är det nog, dem kan man aldrig ha för många av och med nya färger som dyker upp årligen är det lätt att fastna för dem. 
 
Utöver det hittade jag bara två små prydnadskuddar som jag har efter min mamma, egentligen konstigt med små gula kuddar i linne hemma hos mig, men de kan väl anses pigga upp ett tag...


torsdag 17 april 2014

GLAD PÅSK!


 
Här några av årets producerade påskägg paketerade färdiga för leverans. Med dem önskar jag alla GLAD PÅSK!
 
Hoppas några av alla tilltänkta projekt blir igångsatta under helgen när det är flera dagars ledighet. Åtminstone kan man inbilla sig det så här i början av helgen. Ofta blir det så att man tänker att det är ju så mycket tid så det man tänkt kan vänta lite till och något annat kommer emellan och...
Förhoppningsvis inte denna gång. 

 
Så här ser samma ägg ut innan paketering i lagom udda påskfärger.

måndag 14 april 2014

Lata händers helg

 
 
Ålandssäsongen startad, bättre sent än aldrig. Min rädsla för eventuella fåglar eller möss eller andra inkräktare på Söderlid efter förra årets kajinvasion var helt onödig, för allt var i sin ordning utan några besök. Så skönt...
 
Jag har haft en helt hantverksfri helg. Brukar alltid ha åtminstone nån variant med, men den här gången åkte jag helt utan med flit. Det har varit rätt intensivt de sista veckorna med allt som behövde göras klart, så trots att det hade varit bra att slutföra några påskägg till, så blev det bokläsning och annan avkoppling med lata händer. Först lite konstig känsla, men det går alltid att hitta annat tidsfördriv. Bara känslan att vara tillbaka på Söderlid kan jag leva på ett tag och njuta av allt omkring och planera nya projekt.

 
Självklart blev det olika "måsten" för utflykter på lördag efter flera månaders frånvaro. Började i Mariehamn. Ett besök på hantverkshuset SALT med några trevliga inköp och inte minst örtsalt som varit slut ett tag hemma. Det var så fint stylat (jag vet att du kan Ann) på borden innanför ingången med både vackra och roliga saker, så kunde stått kvar där och beundrat allt fint länge men skulle fortsätta mot nya mål.
 
Blev också förtjust i blomsterarrangemanget där utanför dörren med små narcisser i stora krukor och långa videgrenar runt blommorna, hopknutna ovanför dem, en för mig helt ny modell som lockar till efterapning.
 
Vidare konstutställning med Guy Frisk på Skarpans nästan ett måste, både för att han är intressant och stor och för att han bor i Lumparland som vi.
 
Utflykten utanför staden gick bl a till Judys nya keramikverkstad i Gölby och förstås till de här söta nyfödda lammungarna i Marskogen. Riktiga kramdjur att klappa, har väl aldrig sett så små på riktigt nära håll. Där fanns också  Anette Häger-Ahlström med sina fina kryddor som varit slut hemma och som jag nästan inte kan laga mat utan.
 
Och hem kom vi med havtorn från Inger, oj vad vi ska frossa...

fredag 11 april 2014

Den blåa dörren öppnas igen


Söderlid har inte fått några besök av oss sen tredje advent, förskräckligt lång tid, alldeles för länge helt enkelt. Januari och februari brukar oftast kännas lite onödigt att värma upp huset för några dagar bara över helgen, men mars vart tog den vägen. Nu är det i alla fall dags och min ålandslängtan är nästan outhärdlig. Jag kommer att vara riktigt lycklig nu när jag får öppna den blåa dörren igen och känna att säsongen är i gång och många dagar inbokade under våren.
 
En liten klump kvarstår när jag öppnar dörren, för det var på palmsöndagen förra året vi kom för att se följderna av kajernas bärsärkagång i köket som jag skrev om för ett år sen. I år borde det inte vara kajer när skorstenens nät förhoppningsvis klarat vintern, men kan det har hänt något annat inne i  huset... undrar jag lite förberedd på det värsta, fast jag brukar vara optimist. 

tisdag 8 april 2014

Påsklåda

 
 
Den efterlängtade påskäggsproduktionen är nu i gång på riktigt och fascinationen ligger mycket i friheten att göra som man vill och använda fantasin, samtidigt som varje ägg går rätt fort att tillverka fast de görs helt olika med mönster och färger.
 
För att bli inspirerad och få det enklare att välja ullfärger gjorde jag avsteg från mina lådor med ull i samma färg med flera nyanser och plockade ihop en påsklåda, där jag la den ull jag trodde skulle komma i fråga för årets påskägg. När jag tittar på lådan kan jag samtidigt fundera på nya kombinationer till kommande ägg färdigt på förhand och kan knappast vänta till att komma i gång med nästa ägg innan jag avslutat ett.
 
 
Den gula lådan behövde inte packas om utan är självklar till påskägg. Sen är det kanske inte helt klart vilka nyanser av gult som kommer att användas i årets äggkollektion. Men innehållet räcker nog till flera påskar tror jag med tanke på hur lite det behövs för varje ägg.

 
Här några av årets nya ägg. det gröna med turkost är klart, men nedre raden är än så länge bara tovad och det gula ägget har fått en gördel runt om av fårlockar. Broderier och pärlor väntar alla tre, men ikväll blir det några nya grunder i stället och smyckandet får vänta till en piggare kväll.  

lördag 5 april 2014

Älskade hav i hjärtform

 
Nu är serien med åtta havshjärtan på temat "Älskade hav" fullbordad som tovade underlag till broderandet. Idag blev det sista åttonde äntligen klart tovat. Nästa steg är att brodera på dem alla och till slut smycka med en del pärlor. Nu får de nog vänta lite innan jag fortsätter med dem för det är dags att börja med påskäggsproduktionen, något jag både tjatat om och sett framemot. Har dock inte velat börja för tidigt så jag inte tröttnar på påsken på förhand efter alla ägg som ska till. Men imorgon...
 
 
Så här blev det sista hjärtat på framsidan. Det saknades en variant med mera klarblått mellan mörkare blå toner, gråblåa och ljusa mer grönaktiga nyanser.


Det här blev baksidan. Det är som tur är ingen brådska att få dem färdiga än, de ska ställas ut i sommar, men än är det långt dit.

fredag 4 april 2014

Aldrig fel med en halsduk


 
-4,8 visade termometern utanför köksfönstret imorse vid sjutiden när jag åkte till jobbet. Egentligen skulle jag inte behöva en termometer när jag kan kolla hur mycket bladen har rullat sig i rhododendronbusken under fönstret. Mycket effektivt, ju mer rullat desto kallare.
 
Min härligt goa halsduk har räddat mig i vinter igen, jag tror att det är den tredje vintern. Undrar hur jag klarade mig innan jag hade den. Den är vävd av Ilse Berg på SALT i Mariehamn och jag tänker ofta på henne när jag sveper min halsduk runt halsen för att slippa frysa.
 
Nu borde halsduksäsongen vara över, det är ju vår, men den fick komma tillbaka under veckan när kylan bröt ut.

 
Denna vinter har jag inte haft lust att ha världens tjockaste jacka för att det inte känts så vintrigt och därför har halsduken blivit min räddare i nöden. Jag gillar inte heller mössa, så jag har dragit halsduken något varv runt och upp över öronen så här som på bilden och det är superbra mot kylan, jag har sluppit frysa. Jag kanske ser ut som om jag skulle göra en utflykt till tundran, men det bjuder jag på för värmen. Som sagt känns det ändå ganska avigt att behöva ha den nu, hur underbar den än känns. 

 
Halsduken fyller funktion efter årstid.  Redan första året upptäckte jag att färgerna i halsduken som jag hade bara slängt lite halvslarvigt i hallsoffan matchade fint både fårskinnet och kuddarna med rosenmönster, så numera får den vila som en vikt pläd över sidokanten av soffan när den inte behövs som halsduk. Det ser ut som om den alltid var tänkt att ligga där, så nu kan jag njuta av den året om och låtsas som om den var köpt till att användas som pläd i soffan. 

onsdag 2 april 2014

Flygande ängel



Jag skrev förut om min förkärlek för änglar av olika slag och hur det med närmare eftertanke finns många änglar hemma hos mig. Veckans ängel hänger vid hallfönstret och ser ut som den ska flyga uppför trappan till övervåningen precis där trappan börjar.
 
Den här ängeln kommer från Gamla Linköping där det förut fanns en keramiker som jag tror heter Ammi och efternamnet börjar kanske på L. Jag har fastnat för hennes lite grova keramikfigurer och köpt dem när jag varit i Linköping och då kunnat åka speciellt till hennes butik flera gånger. . Tyvärr står hennes namn inte på någon av dem och jag har försökt leta efter vad hon heter eftersom jag glömt, men hittills inte lyckats. Jag vet att hon inte längre är kvar i Gamla Linköping, men om du vet vad hon heter blir jag glad om du talar om för mig.
 
Den här ängeln är den mest glaserade av dem jag har. De flesta har markerats på andra sätt  med detaljer. Jag gillar guldvingarna som kontrast till den enklare klänningen med prickar och i bilden nedanför ser man bättre den veckade kjolen under klänningen samt de svarta tossorna och sträckta fossingarna. Lite typiskt mig att förälska mig i den här typen av änglar med humor, de gör mig glada.