Kampen mot mörkret passar ju bra ihop med mysfaktorn inne och vad är det som huset behöver fyllas med om inte med levande ljus. Nästan som mörkret utanför är en förutsättning för att det ska bli riktigt mysigt inne. Bara att njuta trots allt åtminstone för stunden.
Ljuslyktan som Sture Ahlström på Åland har tillverkat efter en gammal lykta från Finström är ju den mysigaste av alla när plåten glimmar i ljusets sken och det mörknar ute. I den här använder vi alla stumpar från ljuskronan och den är tänd på matbordet nästan hela tiden när vi är på Söderlid oavsett tid på dygnet och året. Den känns väldigt personlig när varje lykta är handgjord. Säljs på SALT i Mariehamn.
Den brukar få stå på bordet också på sommaren även om den då tänds bara på kvällarna. Gillar den även så här på dagen, skön att se på. Här syns Ann Granlunds löpare Äppel under lyktan. På vintern blir det röda äpplen i stället.
Jag hör till dem som tycker att man aldrig kan få för många ljusstakar. Måste dock erkänna att framförallt värmeljushållare har en viss förmåga att hamna i skåpet för att ge plats åt nya, som alltid lockar mera för stunden. Dessa två lite grovt målade glas med prickig metallkant har jag hittat i mysiga nya inredningsbutiken Home by Lotta Lilla Butik i grannskapet. De ser också trevliga och mer vita ut när inte tänt.
På samma ställe hittade jag ljusslingan med små silverkulor som funkar med batteri och har inbyggt timer. Det går ju att skapa stämningsljus även utan levande ljus även om det är något visst med levande ljus, en annan känsla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar