Lite prinsessor och prinsar med anledning av dagens prinsessbröllop. Vet inte om det är prinsessor från min barndom som hänger kvar i sinnet, fast kommer inte ihåg att jag skulle lekt så mycket prinsesslekar. Av någon anledning har det samlats några prinsessvarianter i sovrummet på Söderlid, förmodligen för att jag tyckt att de varit söta. Den här prinsessramen hittade jag på en stor marknad bland roliga skyltar. Och fotot föreställer mina två prinsessor som små efter ett sommardopp på stranden.
Lilla trappstegen från Sia Lustgården är egentligen en barnmöbel, så jag har bevisligen barnasinnet kvar. Här är trappan som litet avlastningsbord bredvid en fåtölj, men mest kanske som rolig detalj. Jag visste nog inte alls var jag skulle ha den när jag köpte den, så med tanke på det tycker jag att platsen blev passande. Den tovade krukan som egentligen är fint mörklila är Anna-Lena Beckmans.
För balansens skull lite prinsar, här i grodform. Den högra har t o m en liten groda på ryggen. Här får prinsarna hålla till godo med betongänglar, prinsessorna har rymt.
Antoine de Saint-Exupérys berättelse med hans egna illustrationer om Lille prinsen var en av de mest speciella barnböckerna när jag skulle läsa sagor. Den gjordes också som pjäs på Dramatens Lejonkula, ett spännande äventyr. Den här knapphängaren med motivet från Lille prinsens originalillustration sparade jag efter småbarnstiden och nu har den hittat sin plats i förstugan alldeles bredvid ytterdörren. Kanske nåt att hänga en handväska på. Ytterligare bevisning på att barnasinnet är kvar och frodas med allt galet omkring mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar