Alla årstider har sin charm, men just nu känns det att våren är häftigast av alla för det förändras så snabbt i naturen. I år fick vi ju vänta extra länge innan det började hända saker, men sen kom mycket på en gång. Även om vi bor naturnära utanför storstan till vardags och har vitsippor omkring oss, så är det inget jämfört med de otroliga vitsippsmattor som finns längs hela Lumparlandsvägen från Mariehamn till Lumparby, mera vitt än grönt. Nästan så man inte tror att det är möjligt.
För oss brukar det bli vårblommor i två omgångar, först hemma och två veckor senare på Åland. Det har jag inget emot för det förlänger vårprakten, som annars försvinner för snabbt. Det som också är annorlunda på Åland är mängden blåsippor. De saknas nästan på andra sidan havet, eller är sällsynta. På Åland behöver vi bara gå en liten skogspromenad från Söderlid och där öppnar sig otroliga blåsippsbackar, något jag inte upplevt tidigare. Lärde mig i helgen från radion att de inte är fridlysta på Åland, just efter att vi hade funderat på det.
Gullvivorna hade inte börjat blomma på Söderlid i helgen men hemma har de funnits ett tag så nu räknar jag med att få se gullvivor på Åland nästa vecka och det i massor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar